Finland's statminister har solgt finskhet?
Finland's statminister har "solgt" finskhet til svenskene og finlandsvenskene.
I Finland har vi 5% såkalt finlandssvensker og 99% av dem snakker og skriver bra finsk.
Men de eier ca. 50-60% av Finlands økonomi.
De har mange privilegier som f.eks.:
Egne barnehager.
Egne skoler.
Egen military service.
Egne artiumsoppgaver.
Eget styre for artiumsoppgaver.
Lavere ingangspoenge til høyskoler og universiteter, osv.
Lavere opptakspoeng " " "
Eget universitet.
Egen Teknisk høyskole.
Egen økonomisk høyskole.
Egne avdelinger i Fengselet.
Egne pensjonater/gamlehjem.
Om noen kommuner har min. 3000 svenskspråklige, kommunen er pålagt å være tospråklig iflg. språkloven.
Finlandssvenskene og svenskene eier de største og viktigste media i Finland, det betyr at alle saker som er kritiske eller negative ifh til svenskene, finlandsvenskene, "tvangssvensk" i skoler, det tospråklige systemet i Finland, finlands svenskene's privilegier osv. blir kraftig sensurert.
Finske kan skfite ut sitt finske morsmål og ta svensk som morsmål istedet, bare ved å signere et skjema.
Så de finskspråklige finlenderne lever under apartheid..
90% av befolkningen i Finland "hater" såkalt tvangssvensk i skoler på ulike nivåer
og ca. 80% av befolkningen vil ha Finland som en ettspråklig stat, dvs vår morsmål som er finsk.
Hva det koster å ha det tospråklige systemet i Finland er "Top Secret".
Det er vurdert at alle tosprålig kostnader; alle tosprålige offentlige dokumenter, oversetting, ulike læreanstalter, ulike dobbelt styrer/lederskap, miltary services, tospråklige gateskilt, o.s.v koster ca. 15-30 milliarder euros
i året. Det finske folket betaler dette.
If somebody want to get "Pulizer" price, he only have to come to Finland to publish
Finnish oligarkies, corruption and apartheid. It is so big that in EU, it looks like a normal.
Les følgende tekster hentet fra en av de mest sensurerte politiske debattsidene i Finland; Politiikka Suomi24 Keskustelu. RKP:(RKP=SFP=Svenske Folkepartiet i Finland)
Statsrådets informationsenhet
6.11.2003 20.00
Statsminister Matti Vanhanen's tale på Svenska Dagens huvudfest i Karleby 6.11.2003
"Bästa åhörare,
Päivää - God dag
Det är en stor glädje och ära att få tala vid Svenska Dagens huvudfest här i Karleby. Svenska Dagen-traditionen uppstod för 95 år sedan som ett sätt att fira finlandssvenskheten, och har med åren etablerat sig som en betydande och genuin folkfest.
Svenska Finlands Folkting har allt sedan 1940-talet ansvarat för ordnandet av Svenska Dagen. Folktinget gör ett värdefullt arbete som representant för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Statsrådet har precis avlåtit en ny proposition till riksdagen med förslag till lag om Folktinget. Jag hoppas att organisationen genom denna lagreform får ännu bättre verksamhetsmöjligheter än tidigare.
Jag växte själv upp i Esbo i en tvåspråkig miljö där man som finskspråkig lätt förbisåg det svenska språket. Språken levde sida vid sida, och jag hade många svenskspråkiga bekanta. Skolan skiljde dock oss unga åt, och därför uppstod kamratbanden inom en viss språkgrupp. Samtidigt som skolan skapade ett starkt modersmål för var och en av oss utgjorde den alltså också i själva verket en skiljelinje där kamratkretsarna utformades på språklig grund."
"Mina damer och herrar,
Denna dag är konung Gustav II Adolfs dödsdag. De värden och den kulturtradition finlandssvenskheten representerar för mig har dock mycket lite gemensamt med Centraleuropas blodiga slagfält.
Många undersökningar visar att finlandssvenskarna mår bra. Enligt forskningsresultat från Österbotten har en svenskspråkig person bättre hälsa och mår bättre rent allmänt än sin finskspråkige granne i motsvarande livssituation. En undersökning bland unga i Helsingfors visar åter att unga svenskspråkiga helsingforsare på många sätt lever ett mer helgjutet liv än finskspråkiga i samma ålder. Den finlandssvenska skolungdomen är mer positivt inställd till skolgången, mer negativt inställd till rusmedel och mer familjeorienterad.
Finlandssvenskarna överlag lever längre och har sundare vanor. De trivs också längre i arbetslivet.
Många finskspråkiga har en vag uppfattning om att finlandssvenskarna mår bra helt enkelt för att de är välbärgade och lever ett bekymmerslöst liv. Denna uppfattning är felaktig. Nog kämpar de svenskspråkiga precis som de finskspråkiga med vardagens stress och svårigheter. Den stereotypa bilden av ett svenskspråkigt bättre folk skapades under en tid då den finskspråkiga befolkningen sällan kom i kontakt med det svenska språket annat än genom en handfull höjdare på hemorten. Den samhälleliga eliten var visserligen på den tiden svenskspråkig, men den utgjorde bara en liten del av vår svenskspråkiga befolkningsgrupp. De flesta finskspråkiga hade helt enkelt ingen kontakt med den stora svenskspråkiga majoriteten - allmogen - på landsbygden. I våra dagar är växelverkan mycket mer omfattande.
Enligt undersökningar karakteriseras finlandssvenskheten av en mer positiv livsinställning som bl.a. tar sig uttryck i ett livligt socialt umgänge. Man är medlem i körer och föreningar. Det finns en stark känsla av tillhörighet till en egen grupp och dess traditioner. Denna sociala gemenskap har konstaterats vara en faktor som förklarar det positiva undantag finlandssvenskarna utgör i utredningar om hur vi mår i det dagliga livet. Människor mår bättre när de har den trygghet i livet som en känsla av samhörighet skapar."
"Bästa åhörare,
Jag är inte känd för att tala flytande svenska, men det finlandssvenska levnadssättet ligger ändå nära mina egna värderingar. Jag tror att vi finskspråkiga har mycket att lära av det finlandssvenska levnadssättet och av den finlandssvenska samhörigheten.
Den sociala gemenskapen - eller främst denna gemenskaps försvagade ställning - intar en central roll i hela vårt samhälles utveckling. Tyvärr ser vi tecken på att de traditionella fasta punkterna i människornas liv - familjen, släkten, grannarna, frivillig verksamhet - håller på att upplösa i denna vår tid, då det individuella betonades. Ett samhälle är dock mer än en grupp individer. Ett bra samhälle kräver starka andliga band - värderingar, en känsla av samhörighet - på vilka vi kan bygga vår framtid. Inom internationell forskning kallas detta för socialt kapital, vilket i praktiken innebär ömsesidigt förtroende människor emellan och förmåga till samarbete på lika villkor. Min uppfattning är att vitala samhällen i framtiden bara kan byggas på en sådan grund. Här i Finland vilar detta på förtroende baserade samhälle lyckligtvis tillsvidare på en stark grund, men dess beständighet är inte en självklarhet.
Det allmänna måste i ännu högre grad än tidigare värna om och främja detta sociala kapital, uppmuntra människor att bry sig och ta ansvar. Familjen intar här en central roll. Ansvaret när det gäller barnens uppfostran ligger hos föräldrarna, inte myndigheterna. I ett genuint välfärdssamhälle hjälper det allmänna familjerna och de sociala gemenskaperna att ta ansvar, men tar inte detta ansvar ifrån dem.
Att folk mår bra är ett värde i sig. Man får ändå inte förringa den samhälleliga betydelsen av denna välmåga. Att människorna lever sundare liv och är längre aktiva i arbetslivet har stor samhällsekonomisk betydelse för vårt land i och med att befolkningen åldras. Vår finlandssvenska befolkning visar oss hur sådana immateriella faktorer som förenings- och hobbyverksamhet samt kulturevenemang är av central betydelse för själva grunden för vår ekonomi. Jag skulle önska att den sanna välfärd som vår svenskspråkiga befolkningsgrupp utgör exempel på kunde fås att omfatta hela det finska samhället."
"Ärade festpublik,
Den svenskspråkiga befolkningens betydelse för Finlands internationella kontakter har med tanke på språkgruppens fåtalighet varit stor. Hamnstäderna vid kusten har i århundraden utgjort portar mot världen. Från de svenskspråkiga områdena i Österbotten har fler utvandrare rest bortom haven än från det övriga landet. Finlands utrikeshandel har byggts upp av kunniga finlandssvenska händer, och vår svenskspråkiga befolkning har starka traditioner inom handeln. Hela vår samhällsekonomi har dragit nytta av denna resurs. Vår svenskspråkiga befolkning har stärkt både de andliga och de ekonomiska banden till den nordiska familjen.
Den finlandssvenska befolkningen har också kunnat ta till sig invandrare. Redan de som flyttade in under autonomins tid - exempelvis ryssar, danskar, tyskar och schweizare - integrerades uttryckligen i den svenskspråkiga befolkningsgruppen. Denna invandring innebar på sin tid en sådan överföring av praktiskt teknologi och praktiskt kunnande som enligt läroböckerna i ekonomi utgör en förutsättning för nationers välstånd. I våra dagar kunde man här tala om utländsk toppkompetens, som för mer än hundra år sedan förde med sig den kunskap och de färdighetersom krävdes för utvecklingen av vår industri.
Också vår närhistoria visar att flyktingar och invandrare upplevt tröskeln till det svenskspråkiga Finland vara lägre än till det övriga landet. Även de som till följd av en svår livssituation i ursprungsregionen varit tvungna att söka sig ett nytt hem har varit välkomna.
Samma beredskap att utveckla ett öppet samhälle verkar vi finna också i detta årtusende. Det gläder mig att se att man här i Karleby och i mellersta Österbotten på eget initiativ, utan att vänta på direktiv från Helsingfors eller Bryssel, börjat utveckla vårt eget samhälle i en mer multikulturell riktning. Århundradens erfarenhet av den rikedom två språk och två kulturer innebär, och av vad invandrarskap är, har säkert gjort det lättare att inse de möjligheter vår tid erbjuder. Att locka ny kompetens och nya aktörer och företagare samt öka pluralismen i samhället utgör en utmaning för vårt i grund och botten rätt homogena samhälle. De regioner och landskap som är förutseende nog att vara banbrytare inom utvecklingen hör med största sannolikhet till vinnarna.
Framtidens samhälle bygger på kunnande och kreativitet. Ett sådant samhälles styrka ligger i att man förhåller sig öppet till den egna kulturens hävdvunna och nya pluralism, till andra kulturer, till handel och internationell arbetsfördelning. Både majoriteten och minoriteten har nytta av en sådan öppenhet. Det svenska språket och den finlandssvenska kulturen kan alltså inte framgångsrikt försvaras genom att man isolerar sig och vänder sig inåt, utan genom att man öppnar sig och deltar i växelverkan. Detta gäller också på ett mera allmänt plan hela det finländska samhället."
"Bästa åhörare,
Det egna modersmålet står oss alla nära. På språket bygger vi vår identitet och uttrycker våra innersta känslor. Vi måste värna alldeles särskilt om det svenska språket, inte bara som ett officiellt statligt minnesmärke, utan som ett levande bruksspråk. Myndigheterna har ännu mycket att göra när det gäller att i praktiken ge bättre service på svenska. Den nya språklagen får inte bara förbli en god föresats.
Det är viktigt att våra svenskspråkiga institutioner och det svenskspråkiga utbildningssystemet bevaras och förblir livskraftiga. För detta krävs en viss kritisk massa och egna institutioner. Utifrån min egen erfarenhet förstår jag väl att tvåspråkighet ofta i praktiken blir enspråkighet. Ibland verkar det som om det också i en stor sal bara behövs en enda person som talar finska för att språket oförmärkt skall växla från svenska till finska.
Samtidigt måste man konstatera att den finlandssvenska kulturen - i synnerhet i huvudstadsregionen - på familjenivå allt oftare är tvåspråkig. Äktenskapen mellan finsk- och svenskspråkiga är ju numera flera till antalet än äktenskapen mellan enspråkigt svenska finländare. Jag är övertygad om att främjandet och stödjandet av sådana genuina former av tvåspråkighet är av central betydelse för den finlandssvenska kulturens fortbestånd och livskraft."
"Bästa festpublik,
Tvåspråkigheten i vårt land är en av det finländska samhällets rikedomar. Det svenska språket har alltid varit en oskiljaktig del av Finland och av landets historia. Utan finlandssvenskheten finns inget Finland."
=================
I Finland har vi 5% såkalt finlandssvensker og 99% av dem snakker og skriver bra finsk.
Men de eier ca. 50-60% av Finlands økonomi.
De har mange privilegier som f.eks.:
Egne barnehager.
Egne skoler.
Egen military service.
Egne artiumsoppgaver.
Eget styre for artiumsoppgaver.
Lavere ingangspoenge til høyskoler og universiteter, osv.
Lavere opptakspoeng " " "
Eget universitet.
Egen Teknisk høyskole.
Egen økonomisk høyskole.
Egne avdelinger i Fengselet.
Egne pensjonater/gamlehjem.
Om noen kommuner har min. 3000 svenskspråklige, kommunen er pålagt å være tospråklig iflg. språkloven.
Finlandssvenskene og svenskene eier de største og viktigste media i Finland, det betyr at alle saker som er kritiske eller negative ifh til svenskene, finlandsvenskene, "tvangssvensk" i skoler, det tospråklige systemet i Finland, finlands svenskene's privilegier osv. blir kraftig sensurert.
Finske kan skfite ut sitt finske morsmål og ta svensk som morsmål istedet, bare ved å signere et skjema.
Så de finskspråklige finlenderne lever under apartheid..
90% av befolkningen i Finland "hater" såkalt tvangssvensk i skoler på ulike nivåer
og ca. 80% av befolkningen vil ha Finland som en ettspråklig stat, dvs vår morsmål som er finsk.
Hva det koster å ha det tospråklige systemet i Finland er "Top Secret".
Det er vurdert at alle tosprålig kostnader; alle tosprålige offentlige dokumenter, oversetting, ulike læreanstalter, ulike dobbelt styrer/lederskap, miltary services, tospråklige gateskilt, o.s.v koster ca. 15-30 milliarder euros
i året. Det finske folket betaler dette.
If somebody want to get "Pulizer" price, he only have to come to Finland to publish
Finnish oligarkies, corruption and apartheid. It is so big that in EU, it looks like a normal.
Les følgende tekster hentet fra en av de mest sensurerte politiske debattsidene i Finland; Politiikka Suomi24 Keskustelu. RKP:(RKP=SFP=Svenske Folkepartiet i Finland)
Statsrådets informationsenhet
6.11.2003 20.00
Statsminister Matti Vanhanen's tale på Svenska Dagens huvudfest i Karleby 6.11.2003
"Bästa åhörare,
Päivää - God dag
Det är en stor glädje och ära att få tala vid Svenska Dagens huvudfest här i Karleby. Svenska Dagen-traditionen uppstod för 95 år sedan som ett sätt att fira finlandssvenskheten, och har med åren etablerat sig som en betydande och genuin folkfest.
Svenska Finlands Folkting har allt sedan 1940-talet ansvarat för ordnandet av Svenska Dagen. Folktinget gör ett värdefullt arbete som representant för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Statsrådet har precis avlåtit en ny proposition till riksdagen med förslag till lag om Folktinget. Jag hoppas att organisationen genom denna lagreform får ännu bättre verksamhetsmöjligheter än tidigare.
Jag växte själv upp i Esbo i en tvåspråkig miljö där man som finskspråkig lätt förbisåg det svenska språket. Språken levde sida vid sida, och jag hade många svenskspråkiga bekanta. Skolan skiljde dock oss unga åt, och därför uppstod kamratbanden inom en viss språkgrupp. Samtidigt som skolan skapade ett starkt modersmål för var och en av oss utgjorde den alltså också i själva verket en skiljelinje där kamratkretsarna utformades på språklig grund."
"Mina damer och herrar,
Denna dag är konung Gustav II Adolfs dödsdag. De värden och den kulturtradition finlandssvenskheten representerar för mig har dock mycket lite gemensamt med Centraleuropas blodiga slagfält.
Många undersökningar visar att finlandssvenskarna mår bra. Enligt forskningsresultat från Österbotten har en svenskspråkig person bättre hälsa och mår bättre rent allmänt än sin finskspråkige granne i motsvarande livssituation. En undersökning bland unga i Helsingfors visar åter att unga svenskspråkiga helsingforsare på många sätt lever ett mer helgjutet liv än finskspråkiga i samma ålder. Den finlandssvenska skolungdomen är mer positivt inställd till skolgången, mer negativt inställd till rusmedel och mer familjeorienterad.
Finlandssvenskarna överlag lever längre och har sundare vanor. De trivs också längre i arbetslivet.
Många finskspråkiga har en vag uppfattning om att finlandssvenskarna mår bra helt enkelt för att de är välbärgade och lever ett bekymmerslöst liv. Denna uppfattning är felaktig. Nog kämpar de svenskspråkiga precis som de finskspråkiga med vardagens stress och svårigheter. Den stereotypa bilden av ett svenskspråkigt bättre folk skapades under en tid då den finskspråkiga befolkningen sällan kom i kontakt med det svenska språket annat än genom en handfull höjdare på hemorten. Den samhälleliga eliten var visserligen på den tiden svenskspråkig, men den utgjorde bara en liten del av vår svenskspråkiga befolkningsgrupp. De flesta finskspråkiga hade helt enkelt ingen kontakt med den stora svenskspråkiga majoriteten - allmogen - på landsbygden. I våra dagar är växelverkan mycket mer omfattande.
Enligt undersökningar karakteriseras finlandssvenskheten av en mer positiv livsinställning som bl.a. tar sig uttryck i ett livligt socialt umgänge. Man är medlem i körer och föreningar. Det finns en stark känsla av tillhörighet till en egen grupp och dess traditioner. Denna sociala gemenskap har konstaterats vara en faktor som förklarar det positiva undantag finlandssvenskarna utgör i utredningar om hur vi mår i det dagliga livet. Människor mår bättre när de har den trygghet i livet som en känsla av samhörighet skapar."
"Bästa åhörare,
Jag är inte känd för att tala flytande svenska, men det finlandssvenska levnadssättet ligger ändå nära mina egna värderingar. Jag tror att vi finskspråkiga har mycket att lära av det finlandssvenska levnadssättet och av den finlandssvenska samhörigheten.
Den sociala gemenskapen - eller främst denna gemenskaps försvagade ställning - intar en central roll i hela vårt samhälles utveckling. Tyvärr ser vi tecken på att de traditionella fasta punkterna i människornas liv - familjen, släkten, grannarna, frivillig verksamhet - håller på att upplösa i denna vår tid, då det individuella betonades. Ett samhälle är dock mer än en grupp individer. Ett bra samhälle kräver starka andliga band - värderingar, en känsla av samhörighet - på vilka vi kan bygga vår framtid. Inom internationell forskning kallas detta för socialt kapital, vilket i praktiken innebär ömsesidigt förtroende människor emellan och förmåga till samarbete på lika villkor. Min uppfattning är att vitala samhällen i framtiden bara kan byggas på en sådan grund. Här i Finland vilar detta på förtroende baserade samhälle lyckligtvis tillsvidare på en stark grund, men dess beständighet är inte en självklarhet.
Det allmänna måste i ännu högre grad än tidigare värna om och främja detta sociala kapital, uppmuntra människor att bry sig och ta ansvar. Familjen intar här en central roll. Ansvaret när det gäller barnens uppfostran ligger hos föräldrarna, inte myndigheterna. I ett genuint välfärdssamhälle hjälper det allmänna familjerna och de sociala gemenskaperna att ta ansvar, men tar inte detta ansvar ifrån dem.
Att folk mår bra är ett värde i sig. Man får ändå inte förringa den samhälleliga betydelsen av denna välmåga. Att människorna lever sundare liv och är längre aktiva i arbetslivet har stor samhällsekonomisk betydelse för vårt land i och med att befolkningen åldras. Vår finlandssvenska befolkning visar oss hur sådana immateriella faktorer som förenings- och hobbyverksamhet samt kulturevenemang är av central betydelse för själva grunden för vår ekonomi. Jag skulle önska att den sanna välfärd som vår svenskspråkiga befolkningsgrupp utgör exempel på kunde fås att omfatta hela det finska samhället."
"Ärade festpublik,
Den svenskspråkiga befolkningens betydelse för Finlands internationella kontakter har med tanke på språkgruppens fåtalighet varit stor. Hamnstäderna vid kusten har i århundraden utgjort portar mot världen. Från de svenskspråkiga områdena i Österbotten har fler utvandrare rest bortom haven än från det övriga landet. Finlands utrikeshandel har byggts upp av kunniga finlandssvenska händer, och vår svenskspråkiga befolkning har starka traditioner inom handeln. Hela vår samhällsekonomi har dragit nytta av denna resurs. Vår svenskspråkiga befolkning har stärkt både de andliga och de ekonomiska banden till den nordiska familjen.
Den finlandssvenska befolkningen har också kunnat ta till sig invandrare. Redan de som flyttade in under autonomins tid - exempelvis ryssar, danskar, tyskar och schweizare - integrerades uttryckligen i den svenskspråkiga befolkningsgruppen. Denna invandring innebar på sin tid en sådan överföring av praktiskt teknologi och praktiskt kunnande som enligt läroböckerna i ekonomi utgör en förutsättning för nationers välstånd. I våra dagar kunde man här tala om utländsk toppkompetens, som för mer än hundra år sedan förde med sig den kunskap och de färdighetersom krävdes för utvecklingen av vår industri.
Också vår närhistoria visar att flyktingar och invandrare upplevt tröskeln till det svenskspråkiga Finland vara lägre än till det övriga landet. Även de som till följd av en svår livssituation i ursprungsregionen varit tvungna att söka sig ett nytt hem har varit välkomna.
Samma beredskap att utveckla ett öppet samhälle verkar vi finna också i detta årtusende. Det gläder mig att se att man här i Karleby och i mellersta Österbotten på eget initiativ, utan att vänta på direktiv från Helsingfors eller Bryssel, börjat utveckla vårt eget samhälle i en mer multikulturell riktning. Århundradens erfarenhet av den rikedom två språk och två kulturer innebär, och av vad invandrarskap är, har säkert gjort det lättare att inse de möjligheter vår tid erbjuder. Att locka ny kompetens och nya aktörer och företagare samt öka pluralismen i samhället utgör en utmaning för vårt i grund och botten rätt homogena samhälle. De regioner och landskap som är förutseende nog att vara banbrytare inom utvecklingen hör med största sannolikhet till vinnarna.
Framtidens samhälle bygger på kunnande och kreativitet. Ett sådant samhälles styrka ligger i att man förhåller sig öppet till den egna kulturens hävdvunna och nya pluralism, till andra kulturer, till handel och internationell arbetsfördelning. Både majoriteten och minoriteten har nytta av en sådan öppenhet. Det svenska språket och den finlandssvenska kulturen kan alltså inte framgångsrikt försvaras genom att man isolerar sig och vänder sig inåt, utan genom att man öppnar sig och deltar i växelverkan. Detta gäller också på ett mera allmänt plan hela det finländska samhället."
"Bästa åhörare,
Det egna modersmålet står oss alla nära. På språket bygger vi vår identitet och uttrycker våra innersta känslor. Vi måste värna alldeles särskilt om det svenska språket, inte bara som ett officiellt statligt minnesmärke, utan som ett levande bruksspråk. Myndigheterna har ännu mycket att göra när det gäller att i praktiken ge bättre service på svenska. Den nya språklagen får inte bara förbli en god föresats.
Det är viktigt att våra svenskspråkiga institutioner och det svenskspråkiga utbildningssystemet bevaras och förblir livskraftiga. För detta krävs en viss kritisk massa och egna institutioner. Utifrån min egen erfarenhet förstår jag väl att tvåspråkighet ofta i praktiken blir enspråkighet. Ibland verkar det som om det också i en stor sal bara behövs en enda person som talar finska för att språket oförmärkt skall växla från svenska till finska.
Samtidigt måste man konstatera att den finlandssvenska kulturen - i synnerhet i huvudstadsregionen - på familjenivå allt oftare är tvåspråkig. Äktenskapen mellan finsk- och svenskspråkiga är ju numera flera till antalet än äktenskapen mellan enspråkigt svenska finländare. Jag är övertygad om att främjandet och stödjandet av sådana genuina former av tvåspråkighet är av central betydelse för den finlandssvenska kulturens fortbestånd och livskraft."
"Bästa festpublik,
Tvåspråkigheten i vårt land är en av det finländska samhällets rikedomar. Det svenska språket har alltid varit en oskiljaktig del av Finland och av landets historia. Utan finlandssvenskheten finns inget Finland."
=================